Var ju inne på barnakuten i förrgår och jag måste säga att jag är förundrad över hur pass stor skillnad det är på bemötande..... Första tjejen som hjälpte oss var huuur rar som helst. Tog tempen på Elliot vägde honom och försökte ge honom en piggelin.... (hon tyckte Elliot var liten och kom in och dubbelkollade att vi mådde bra och vad han brukar väga osv osv) omtänksam och omhändertagande (vilket jag tycker är ett krav när man jobbar med sjuka människor och i synnerhet barn)
Andra damen vi kan kalla henne Babuschka. Börjar konversationen med Men han ser ju pigg och glad ut.
Antagligen för att Elliot trots sin sjukdom gav henne ett leende när hon kom in i rummet.... Men dom som känner Elliot vet ju att det är så han gör.
När jag sa att han inte alls var pigg o glad så snäste hon av mig med ett "jag ser ju att han har glimten i ögat".
WTF VEM jag frågar VEM känner Elliot bäst Babuscka som varit i hans närvaro i 1 minut eller jag??
Elliot må le men att han skulle sitta stilla i mitt knä i nästan 5 timmar finns inte på kartan annars.
Sen bränner hon av ett är han under 3 år?? Då svarar jag vid det här laget en smula irriterat "öhhhh ja han är faktiskt bara 15 månader" varpå Babuscka vräker ur sig Men vilken stooor bebis.
I det läget rinner min bägare över och tålamodet är slut och jag berättar därför för henne vänligt MEN bestämt att Elliot är minst av alla sina vänner i samma ålder och att på den punkten har hon fel och sen refererar jag till hennes kollega som tyckte tvärtom... varpå hon säger NÄÄÄÄ han är stor.
osv osv orkar inte skriva allt men jösses vilket osocialt mysmongo. Tänk att det finns rötägg överallt... det var dessutom hon som tyckte att Elliot var ju så pigg och glad så vad hade vi där och göra?? Och skulle vi behöva träffa en doktor (gud vad oförskämt av oss att vilja slösa på hennes tid)
Vi fick en alvedon 2 piggelin 5 timmars väntetid (trots att DOM ville att vi skulle åka in) och sen fick vi åka hem. TACK länsjukhuset Ryhov för erat trevliga bemötande och fantastiska personal!
Jag hoppas att vi i familjen Adelöw får behålla hälsan så vi aldrig ses mer.
Nu misstänker jag skarpt att Elliot har Rotavirus....
Eftersom Det börjar med kräkningar o feber check o check och efter ett par dagar övergår till svåra diarreer och igår bytte vi mer än ett halvt paket blöjor och slängde 5 par brallor i tvätten.... så Babuschka i rest my case.... u suck
Nu kör vi vårat eget race här på Aspåsgatan då dom ändå inte tillför något vettigt i diskussionen inne på barnakuten och har varit och inhandlat diverse nödvändigheter,Sempers vätske ersättning med zink för att lugna tarmen bland annat. Så håll tummarna för oss
OJ vilket argt blogginlägg det blev idag men sånt är ju livet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar